Är min cykel normal?


Din menscykeln är en finstämd process - flera olika hormoner samverkar varje månad för att skapa ultimata förutsättningar för en eventuell graviditet. Om din cykel inte uppför sig normalt är det ofta ett tecken på någon form av obalans mellan dina hormoner, men att förstå vad som är normalt och inte kan vara en djungel (särskilt om du frågar Dr Google).


Vi är alla olika och cykeln är känslig, så mindre förändringar i cykelns längd eller hur mycket du blöder behöver inte vara ett problem, men återkommande besvär ska du alltid undersöka närmare. Det är bra att tracka sin cykel över ett par månader för att kunna se tydliga mönster.


Problem som rikliga blödningar, kraftiga smärtor eller PMS avfärdas ibland som något som “hör till” när du har mens eller som “helt naturligt”. Och visst, mens är absolut något naturligt, men en normal mens ska inte påverkar din livskvalitet negativt. Så... vad kan man stå ut med då - vad är normalt?



Hur lång ska en normal menscykel vara?


Du har säkert hört att menscykeln ska vara 28 dagar, men det är en myt! I verkligheten är det få som har en menscykel på exakt 28 dagar - en cykel på allt mellan 21-35 dagar är både vanligt och normalt.


I en stor studie som utfördes under 2019 kom man fram till att menscykeln i genomsnitt är 29,3 dagar, men att variationen är stor och att ca 65% av alla kvinnor har en menscykel som varar mellan 25 och 30 dagar. Varje kvinna är unik och mindre förändringar från månad till månad är inget att oroa sig över.



Vad räknas då som oregelbunden mens?


Ibland är oregelbunden mens helt normalt

Eftersom menscykeln påverkas av balansen mellan olika könshormoner kan faser i ditt liv där hormonerna varierar mycket också leda till en oregelbunden cykel, utan att det är onormalt eller oroväckande. Detta är väldigt vanligt när du exempelvis...

  • ...precis börjat få mens.

  • ...nyligen slutat med hormonella preventivmedel.

  • ...just varit gravid.

  • ...ammar.

  • ...är på väg in i klimakteriet.

Även om du inte befinner dig i någon av ovan faser så är tillfälligt oregelbunden menscykel ingen anledning till oro.


En återkommande oregelbunden cykel bör utredas

Du har en oregelbunden cykel om du..

  • ..är tonåring och fick din mens för mer än 2 år sedan och dina menscykler kontinuerligt är kortare än 21 dagar eller längre än 45 dagar.

  • ..är vuxen och dina menscykler kontinuerligt är kortare än 21 dagar eller längre än 35 dagar.

  • ..är vuxen och din menscykel kontinuerligt varierar mer än 7-10 dagar från cykel till cykel, exempelvis om du en månad har en cykel på 27 dagar och nästa 42.

  • ...du inte har haft mens på 90 dagar eller mer.

Om du har en oregelbunden cykel flera gånger per år eller tre månader på raken (eller mer) bör du kolla upp dina hormonnivåer och göra en gynekologisk undersökning.


En oregelbunden menscykel kan bero på flera olika saker, och allt som påverkar din hormonella balans kan också påverka din menscykel, exempelvis:


Hur lång ska respektive fas i cykeln vara?


Menscykeln består alltid av två faser oavsett längd på cykeln; follikulärfasen och lutealfasen. Follikulärfasen inleds med din mens och avslutas vid ägglossning. Lutealfasen inleds med ägglossningen och avslutas med din nästa mens, läs mer här.


För kvinnor i fertil ålder brukar den andra fasen i cykeln, lutealfasen, vara ganska konstant (11-15 dagar lång), medan den första fasen, follikulärfasen, kan variera från månad till månad och från kvinna till kvinna.


Antalet dagar mellan din ägglossning och din nästa mens, bör vara allra minst 10 dagar. Om den är kortare än 10 dagar kan det bero på hormonell obalans, vilket vanligtvis beror på en överproduktion av hormonet prolaktin, en underproduktion av sköldkörtelhormon eller att dina äggstockar inte producerar tillräckligt med progesteron.


En kort lutealfas är inte farligt för din hälsa, men om du vill bli gravid kommer en för kort lutealfas göra det svårt för embryot att hinna fästa och utvecklas ordentligt i livmoderslemhinnan - det riskerar alltså att blödas ut innan det implanterat ordentligt. För att veta om du har en kort lutealfas är tipset att börja skriva upp när du har ägglossning och sedan räkna antalet dagar mellan ägglossning och din nästkommande mens. Om du försökt bli gravid i mer än ett år (6 månader om du är över 35) bör du alltid söka rådgivning hos en gynekolog.



Hur mycket är det normalt att blöda vid mens?


Det kan vara svårt att avgöra om dina mensblödningar är normala, eller om de är onormalt rikliga eller onormalt lätta - vi är ju alla unika. Det är dessutom väldigt svårt att mäta hur mycket du blöder.


Vad räknas som onormalt rikliga blödningar?

Rent kliniskt säger man att blödningar på mer än 80 ml per menstruation räknas som onormalt rikliga, men även blödningar på mindre än 80ml kan påverka livskvaliteten särskilt om de är oregelbundna och svåra att förutsäga.


Det kan vara svårt att avgöra om du blöder för mycket men följande tecken kan tyda på att dina blödningar är onormalt rikliga:

  • Du blöder i mer än sju dagar eller blöder stora blodklumpar (>2.5 cm).

  • Du blöder igenom ditt mensskydd inom 1-2 timmar under några timmar i rad.

  • Du behöver använda dubbla mensskydd för att inte blöda igenom.

  • Du behöver gå upp på natten för att byta mensskydd.

  • Dina blödningar hindrar dig från att göra saker du normalt skulle göra, exempelvis träna, gå till jobbet eller gå till skolan.

  • Du är trött, har brist på energi eller har andnöd.


Om du upplever något av ovanstående ofta bör du mäta dina hormonnivåer och göra en gynekologisk undersökning för att utesluta t.ex. polyper och myom (som kan växa i livmodern), endometrios eller något annat som “stör” livmoderslemhinnan.


Vad räknas som onormalt lätta blödningar?

Vissa kvinnor har lätta blödningar utan att det är onormalt, men om du blöder mindre än två dagar vid mens eller får mens väldigt sällan eller inte alls, bör du testa dina hormonnivåer.


En relativt vanlig anledning till väldigt lätta blödningar eller utebliven mens är undervikt och hård fysisk träning vilket kan rubba hormonbalansen. Ett hormonprov visar i dessa fall ofta låga hormoner av exempelvis östrogen. Att hålla koll på din menscykel och din mensblödning kan alltså ge dig vägledning kring hur din kropp mår och om den behöver något annat än det du ger den.


Spottings eller mellanblödningar

Ibland kan man få mellanblödningar, dessa kan även kallas spottings eller stänkblödningar, vilket är väldigt lätta blödningar som ofta visar sig som en brun, eller rosa flytning och dessa uppkommer före eller efter mensen.


Mellanblödningar beror ofta antingen på hormonrubbningar eller problem i livmodern (till exempel polyper eller cellförändringar), det är därför bra att både testa dina hormonnivåer och göra en gynekologisk undersökning.



Är PMS normalt och måste jag acceptera det?


När man pratar om PMS (premenstruellt syndrom) refererar man till de kroppsliga och känslomässiga symptom som du kan uppleva ca två veckor innan mensen kommer. Dessa symptom förbättras oftast när blödningen väl startar men kan återkomma igen efter ägglossning.


PMS är vanligt och de flesta har upplevt något av dessa PMS-symptom någon gång innan mens:

  • Humörsvängningar.

  • Nedstämdhet, irritation.

  • Huvudvärk eller migrän.

  • Svullenhet.

  • Ömma bröst.

  • Illamående, cravings, förstoppning.


Om du har upplevt svårare psykiska symtom som stark ångest eller depression som påtagligt påverkar dina relationer, ditt sociala umgänge och ditt arbetsliv kan du istället ha premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, som är en svårare form av PMS.


Trots att PMS är vanligt vet vi väldigt lite om vad som orsakar besvären. Att det rör sig om hormonella obalanser under lutealfasen (t.ex. balansen mellan östrogen och progesteron) samt hur dessa interagerar med neurotransmitter i centrala nervsystem är nu en accepterad teori, men de exakta orsakssambanden är oklara. Vi får ofta höra att PMS är normalt och naturligt, men om din livskvalitet påverkas eller om besvären pågår under längre tid än en vecka varje cykel ska du inte acceptera detta utan söka hjälp.


Om du har trackat dina symtom under ett par menscykler kan det vara lättare för din gynekolog att skapa sig en bild av dina besvär. Många blir hjälpta av att balansera sina hormonnivåer genom att göra livsstilsförändringar (såsom motion-balanserad diet-yoga). Om detta inte räcker till, kan du behöva mediciner för att balansera hormonnivåer eller för att komma till rätta med ångest och depressiva symtom.



Vad räknas som svår mensvärk?


Mensvärk, alltså smärta i nedre delen av magen, ryggen eller ryggslutet i samband med mens eller precis innan, är något de flesta kvinnor har upplevt mer eller mindre och om mensvärken påverkar din livskvalitet bör du söka hjälp. Väldigt kraftig mensvärk kallas för dysmenorré och kan utöver magsmärtor orsaka huvudvärk, illamående, kräkningar och diarré. Du kan också uppleva svåra smärtor vid djupt samlag.


Symptomen brukar oftast tillta innan eller i början av mens och vid ägglossning. Vissa kvinnor upplever besvär även under resten av menscykeln. Om du ofta upplever mensvärk kan det vara bra att göra en gynekologisk undersökning för att utesluta till exempel endometrios eller myom.


Vill du testa

dina hormoner?

 

Tilly Fertilitetskoll hjälper dig att lära känna din kropp, identifiera problem och ställa bättre frågor.

 

Ett hormontest

En kunskapsbank

Ett community

Join Tilly - för fakta

och inspiration!

Den här texten är faktacheckad av Evangelia Elenis, MD, PhD. Dr Elenis är överläkare inom Obstetrik och Gynekologi, och subspecialist inom Reproduktionsmedicin. Hon är disputerad och affilierad forskare vid Uppsala Universitet med postdoktorala studier på Harvard Medical School.