PCOS - är du en av tio?


Du har kanske stött på begreppen PCOS eller PCO, eller eventuellt till och med fått höra från en gynekolog att du har något av dessa två tillstånd utan att få någon närmare förklaring. Vi hjälper dig att reda ut begreppen och djupdyker i skillnaden mellan PCO och PCOS, vad tillstånden egentligen innebär, hur din kropp kan reagera och vad du kan göra.


Av dessa två tillstånd så är det framför allt PCOS som kan påverka din fertilitet, och många får diagnosen först när de försöker bli gravida. Men PCOS kan påverka mycket mer än din fertilitet och det går ofta att förebygga symtomen, så det är väldigt värdefullt att kunna identifiera tecken och symtom så tidigt som möjligt.


PCOS är faktiskt relativt vanligt - man räknar med att upp till 10-15% av alla kvinnor har det. Trots detta finns det mycket kvar att lära genom forskning, och det finns en brist på kunskap både hos kvinnor själva och inom vården. Rapporter visar att drabbade kvinnor kan behöva vänta upp till två år innan en diagnos ställs och att de ofta varit tvungna att träffa tre eller fler läkare innan någon kunnat ställa diagnosen. Att vara en påläst patient kan därför vara väldigt bra när det gäller PCOS!



Vad är skillnaden mellan PCO och PCOS?


PCO står för polycystiska ovarier och betyder ordagrant att du har många (poly) äggblåsor på dina äggstockar (ovarier). Detta går att upptäcka med ultraljud som då visar ett så kallat pärlband av äggblåsor. Ungefär en tredjedel av alla kvinnor har äggstockar som ser ut så här, och i många fall är det inget att oroa sig över. Det finns många olika anledningar till att du kan ha många äggblåsor, till exempel att du är i puberteten, att du har en underaktiv sköldkörtel, eller att du tar mediciner med hormoner (preventivmedel till exempel). Du kan temporärt ha polycystiska äggstockar och dina äggstockars utseende kan variera över tiden.


PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är något annat trots det väldigt liknande namnet. De flesta med PCOS har polycystiska äggstockar precis som vid PCO, men PCOS ger även en rad andra symtom. Det är en hormonell rubbning som också visar sig genom till exempel glesa eller uteblivna menstruationer, manlig behåring och akne. Det är viktigt att förstå den här skillnaden mellan PCO och PCOS när en diagnos ska ställas - en PCOS-diagnos kan alltså till exempel inte ställas endast med ultraljud!



PCOS - hur ser symtomen ut och vad kan det leda till?


PCOS är inte ett enkelt tillstånd - symtomen kan se olika ut från person till person och även över tid. Ofta börjar symtomen att visa sig i samband med att du går in i puberteten och för många minskar symtomen faktiskt med åldern. Din livsstil och eventuell viktuppgång kan också påverka graden av symtom, varför det är så förklarar vi närmare nedan.


Vanliga symtom på PCOS är:

  • Polycystiska äggstockar.

  • Menstruationsrubbningar - glesa ägglossningar och menstruationer (cykler på mer än 35 dagar) eller helt utebliven mens.

  • “Manlig hårväxt” - ökad behåring i ansikte, på magen och låren.

  • Akne.

  • Håravfall eller tunnhårighet.

  • Svårigheter att gå ner i vikt - ofta fett på magen som är svårt att bli av med.


Om du ständigt har väldigt oregelbunden mens eller ingen mens alls, ska du alltid söka hjälp för att utreda anledningen - det kan bero på PCOS, men också en rad andra saker. Har du dessutom flera av symtomen ovan, är det viktigt att säkerställa att din läkare gör en gedigen utredning för att fastställa PCOS - läs mer om hur en diagnostisering går till nedan.



PCOS och fertilitet


Många får sin PCOS-diagnos i samband med att de upptäcker att de har svårigheter med att bli gravida. Anledningen till att PCOS kan göra det svårare för dig att bli gravid är att din ägglossning påverkas - du ägglossar antingen väldigt sällan eller inte alls (och får därmed mens sällan eller aldrig). Ägglossning krävs för att du ska kunna bli gravid och om du ägglossar väldigt oregelbundet kan det bli svårt att identifiera dina fertila dagar som ju dessutom kommer mer sällan om du har PCOS.


Det är absolut inte omöjligt för kvinnor med PCOS att bli gravida, men det kan ta längre tid och ofta krävs hjälp.


Långsiktiga följder av PCOS

Obehandlad PCOS kan i det långa loppet leda till, inte “bara” fertilitetsproblem, utan också en ökad risk för allvarliga sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck och hjärtinfarkt, och även livmodercancer.



Vad händer i kroppen vid PCOS?


Det är fortfarande inte helt fastställt vad som orsakar PCOS, men man tror att tillståndet är påverkat av många faktorer, både genetiska och livsstilsfaktorer.


För att förstå orsakerna är det dock intressant att djupdyka i två områden - överskott av androgener (“manliga könshormon”) och så kallad insulinresistens (minskad känslighet för insulin). Båda dessa tillstånd är vanliga när du har PCOS och det är dem som ligger bakom de olika symtom som PCOS ger.


Androgrenövrskottet är ansvarigt för polycystiska äggstockar, menstruationsrubbningar, ökad behåring och akne. Och insulinresistens är boven när det gäller bukfetma, och ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.


Man överväger faktiskt om man ska göra en namnändring av tillståndet - dagens namn är ju lite missvisande eftersom det bara beskriver hur äggstockarna kan se ut vid PCOS och inte något alls kring androgenöverskott och insulinresistens vilket vore mer relevant.


Överskott av androgener

I en normalt fungerande menscykel producerar den växande follikeln (äggblåsan) androgener som sedan ska omvandlas till östrogen. För att hjärnan ska klara av att driva igenom en ägglossning med hjälp av hormonet LH krävs en östrogentopp. Men vid PCOS kan man säga att äggblåsorna går på tomgång. Hjärnan försöker trots det få till ägglossningen och fortsätter utsöndra LH, vilket gör att dina LH-värden blir förhöjda mycket längre än normalt. Om du har PCOS kommer därför inte ägglossningstester (som letar efter en LH-topp) att vara tillförlitliga, du kommer antingen få utslag hela tiden eller inte alls.

Ständigt förhöjda LH-värden leder till en ökad produktion av androgener som testosteron och dihydrotestosteron. Dessutom minskar leverns produktion av sexualhormonbindande globulin (SHBG), och detta leder till höga koncentrationer av fritt testosteron i blodet och det ger symtom som manlig behåring och akne.


Insulinresistens eller insulinkänslighet

Insulinresistens innebär att du inte kan tillgodogöra dig insulin vilket gör att du får en ökad insulinproduktion (hyperinsulinemi). Detta tillstånd stimulerar också androgenproduktionen i dina äggstockar och hämmar SHBG-produktionen. SHBG-halten brukar oftast minska innan man märker en ökning av testosteronhalten i blodet. Även om din totala testosteronnivå är inom normala gränser, kan din nivå av fritt testosteron (alltså den icke- bundna delen) vara förhöjd.


Så, man kan alltså säga att den förhöjda androgenproduktionen och insulinresistensen påverkar varandra, där insulinresistensen framkallar ökad androgenproduktion och ökad androgenproduktion bidrar till insulinresistens. Det är idag inte helt fastställt vilken av dessa två faktorer som är den drivande anledningen till PCOS. Mest troligt kan båda faktorerna driva utvecklingen.



Att diagnostisera PCOS


Det är viktigt att veta att PCOS inte kan diagnostiseras enbart med ultraljud, din läkare måste också undersöka dina hormonnivåer och ta hänsyn till dina symtom. Förutom att testa testosteronhalten i blodet kan ditt AMH-värdet vara intressant att titta närmare på. Vid PCOS är ditt AMH-värde ofta högt eftersom det är de “omogna” folliklarna på dina äggstockar som utsöndrar hormonet AMH och dessa har du, om du har PCOS, många av.


För att få diagnosen PCOS måste du ha en kombination av olika symtom. Ett antal olika experter enades för några år sedan om de kriterier som ska användas vid diagnostisering - de går under namnet “Rotterdam-kriterierna”.


Du måste uppfylla minst två av de tre följande kriterierna:

  • Ett ultraljud visar att du har polycystiska äggstockar, alltså flera än 12 äggblåsor vid varje äggstock.

  • Du har en oregelbunden (gles) eller frånvarande ägglossning, vilket visar sig genom oregelbunden och lång menscykel (längre än 35 dagar).

  • Ett blodprov visar förhöjda halter av totalt eller fritt testosteron. Och/eller du har symtom på höga halter av testosteron, till exempel manlig hårväxt eller akne.


Det är också viktigt att utesluta andra potentiella orsaker som till exempel tumörer på äggstockar vilket kan leda till ökad produktion av androgener.


Även om kriterierna ovan är strikta så är det viktigt att komma ihåg att vi alla är olika och att det alltid finns ett spektra för varje kriterium. Alla upplever sin PCOS olika och det kan variera över tiden: vissa märker inte av den så mycket, medan andra har stora besvär som påverkar deras dagliga liv och allmänna hälsa.


Om du misstänker att du har PCOS, kan Tilly Fertilitetskoll ge dig ett verktyg att kunna få rätt hjälp - du får hormonvärden att ta med dig till besöket, en checklista kring vilka frågor du bör ställa och så vidare.


Kan jag ha PCOS utan att ha cystor eller äggblåsor på äggstockarna?

Eftersom du enligt Rotterdam-kriterierna enbart behöver uppfylla två av tre kriterier för att få diagnosen PCOS kan det förvirrande nog betyda att du kan få diagnosen även om du inte har polycystiska äggstockar. Det i sig är ju en bra anledning till att man borde byta namn på denna åkomma!


Betyder oregelbunden menscykel och utebliven ägglossning att jag har PCOS?

Det enkla svaret är nej, eftersom både oregelbunden menscykel och utebliven ägglossning kan ha många andra orsaker. Ett exempel är hypotalamisk amenorré som inte beror på äggstockarna utan orsakas av att hjärnan “stänger av” din menscykel om du är undernärd eller övertränar.



Vad kan jag göra om jag har PCOS?


Eftersom PCOS kan ta sig uttryck på olika sätt finns det inte en enda metod som fungerar för alla. Inom den konventionella medicinen fokuserar man främst på att lindra symtomen som exempelvis akne eller besvärlig hårväxt. Ofta sätter man in hormonella preventivmedel (till exempel p-piller) och antiandrogener för att minska androgenöverskottet.


Att lindra symtomen kan vara viktigt för ditt välmående, men det kan också vara värdefullt att försöka komma åt de underliggande orsakerna till dina besvär. Att göra förändringar i din livsstil kan förbättra din hormonella obalans och insulinresistens. Det kan alltid vara värt att testa för att se om det ger någon effekt för dig.


Hälsosam vikt, rätt kost och träning kan hjälpa

Om du är överviktig kan en viktnedgång (även så lite som 5-10% av din vikt) förbättra din hormonbalans, och efter hand kan detta bidra till en mer regelbunden menscykel vilket också ger ökade chanser till graviditet. En hälsosam vikt kan också dämpa symtom som besvärlig behåring eller akne, och minskar dessutom risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är inte alltid lätt att gå ner i vikt, särskilt inte vid insulinresistens, och det kan därför vara bra att söka professionell hjälp. Hur mycket viktnedgången hjälper är också individuellt och du behöver testa dig fram och se vad du själv mår bäst av och hur din kropp reagerar.


Även om du är normalviktig är regelbunden fysisk aktivitet, framförallt styrketräning som ökar din muskelmassa och förbättrar din insulinkänslighet och din hormonbalans, bra. Att äta en näringsrik och balanserad kost är också viktigt eftersom du med hjälp av kosten kan stabilisera ditt blodsocker.


I vissa fall används även diabetesmedicinen Metformin för att få bukt med insulinresistens.


Vad gör man om PCOS påverkar fertiliteten?


Om PCOS är den enda anledningen till dina svårigheter att bli gravid beror det mest troligt på att du har oregelbunden eller utebliven ägglossning. Du kan då få medicinsk hjälp i form av ägglossningsstimulering som kan göras med till exempel Letrozol®, men om det inte ger resultat kan det bli aktuellt för dig/er med en IVF-behandling.


Det är fantastiskt att det finns hjälp att få, men det är också viktigt att veta att fertilitetsbehandlingar kan vara väldigt krävande. Om du med hjälp av din läkare har identifierat att du har PCOS, kan det vara värt att först försöka förebygga symtomen och stabilisera din cykel. Såklart helst redan innan du/ni aktivt planerar att bli gravida. Du kan till exempel börja med att göra några förändringar i din livsstil (ändra din kost, träning och så vidare) och se om det påverkar din menscykel. Att stabilisera sina hormon- och insulinnivåer är ju bra även ur ett allmänt hälsoperspektiv, inte “bara” för att öka chansen att bli gravid.


Vi måste också poängtera att fertilitet är väldigt komplext och beroende av flera faktorer - det kan finnas andra saker än PCOS som spelar in och det är viktigt att göra en full utredning där både kvinnan och mannen (om man inte använder en spermadonator) testas, så att man inte stirrar sig blind på en sak och missar en annan försvårande faktor.



Vill du testa

dina hormoner?

 

Tilly Fertilitetskoll hjälper dig att lära känna din kropp, identifiera problem och ställa bättre frågor.

 

Ett hormontest

En kunskapsbank

Ett community

Join Tilly - för fakta

och inspiration!

Den här texten är faktacheckad av Evangelia Elenis, MD, PhD. Dr Elenis är överläkare inom Obstetrik och Gynekologi, och subspecialist inom Reproduktionsmedicin. Hon är disputerad och affilierad forskare vid Uppsala Universitet med postdoktorala studier på Harvard Medical School.