Vagina, livmoder och äggstockar - har du koll på dina reproduktiva organ?


Att bli gravid är kanske inget du aktivt tänker på just nu, men din kropp är däremot ständigt förberedd för att en befruktning ska kunna ske. Varje månad sätter en komplicerad process igång som involverar flera olika hormoner som samspelar med dina reproduktiva organ.


En gång i varje menscykel släpps ett moget ägg från en av dina äggstockar (om din ägglossning fungerar som den ska) och ägget transporteras till ett lämpligt ställe - en av dina äggledare - för befruktning av en spermie. Det befruktade ägget, embryot, försöker sedan fästa (implantera) i livmoderslemhinnan och det sker med hjälp av hormoner som utsöndras under din cykel. Om embryot inte lyckas fästa (eller om inget ägg befruktas) ser din kropp istället till att du blöder ut slemhinnan - du får din mens.



Kvinnans reproduktiva system

Det kanske inte låter så upphetsande med “kvinnans reproduktiva system” men arbetet det utför är faktiskt helt fantastiskt. I systemet ingår dina yttre och inre könsorgan som är konstruerade både för att ge dig njutning och för att se till att du kan bli gravid.


Dina yttre könsorgan, som även kan kallas vulva, består av:

● Ditt venusberg.

● Dina inre och yttre blygdläppar.

● Din klitoris.


Dina inre könsorgan innefattar:

● Din vagina eller slida.

● Din livmoder.

● Dina äggledare.

● Dina äggstockar.



Dina yttre könsorgan

Dina yttre könsorgan, vulvan, har tre viktiga uppgifter:

  • Att underlätta för spermier att komma in i din slida.

  • Att skydda dina inre könsorgan från bakterier och infektioner.

  • Att ge dig sexuell njutning.

Ditt venusberg

Ditt venusberg höjer sig som en kulle strax under din mage och består av fettvävnad som täcker och skyddar blygdbenet. Den nedre delen av venusberget delar sig i två delar som bildar dina yttre blygdläpparna och som sträcker sig ner till ändtarmsöppningen. Venusberget är (normalt) täckt av hår.


Dina inre och yttre blygdläppar

Dina yttre blygdläppar är täckta med hår på utsidan, medan huden på insidan är tunn och hårlös. Dina yttre blygdläppar består av fettvävnad och svällkroppsvävnad och innehåller även rikligt med både talgkörtlar och svettkörtlar.


Dina inre blygdläppar sitter innanför de yttre blygdläpparna och de består av hud och och slemhinneveck och de omger slidöppningen och urinrörsöppningen. De två blygdläpparna möts vid din klitoris och bildar tillsammans klitorishuvan som täcker klitoris. Dina inre blygdläpparna innehåller svällkroppsvävnad och talgkörtlar som producerar sekret för att skyddar slidöppningen och blygdläpparna från nötning.


Din klitoris

Längst upp, där de inre blygdläpparna möts, framför urinröret sitter klitoris. Den är fylld med blodkärl, svällkroppsvävnad och har många känselnerver. Klitoris består av ett skaft som delar sig i två delar, dessa kallas för skänklar. Både skaftet och skänklarna ligger dolda under huden och skänklarna går på varsin sida om urinröret och slidöppningen. Klitoris är i sin helhet hela 10 cm lång. När du blir upphetsad fylls klitoris med blod och sväller. Visste du att klitoris enda kända funktion är att ge dig sexuell njutning, härligt eller hur?!



Dina inre könsorgan

Det är i dina inre könsorgan som din viktigaste fortplantningscell, äggcellen, förvaras och det är också i de inre könsorganen som dina ägg utvecklas och mognar, som befruktning sker och fostret utvecklas.


Din vagina

Din vagina är en elastisk gång som omsluts av tjocka muskellager och blodkärl som fylls när du blir upphetsad. Vaginan förbinds med livmodern via livmoderhalsen (cervix) och livmodertappen som sitter längst in i slidan (du kan känna den med dina fingrar). I livmodertappen finns en liten kanal där spermierna kan passera och där ditt mensblod rinner ut.


Din vagina är väldigt elastisk för att en vaginal födsel ska vara möjlig. På varsin sida om ingången till vaginan sitter Bartholins körtlar, de bildar ett genomskinligt sekret som håller slemhinnorna i slidan fuktiga och sekretet ökar när du blir sexuellt upphetsad.


Din livmoder

Din livmodern är egentligen en muskel med ett stort hål inuti, och det är i detta hål som fostret utvecklas när du är gravid. Livmodern har ungefär samma storlek som ett päron, men under graviditeten tänjs den ut för att kunna rymma fostret. Livmodern är placerad bakom och strax ovanför urinblåsan. Nedersta delen av livmodern är livmoderhalsen

och livmodertappen.


Insidan av livmodern är täckt av ett inre skikt som heter livmoderslemhinnan eller endometriet - det är i denna hinna som embryot fäster när du blir gravid. Varje månad förbereder sig livmodern sig på en graviditet och olika hormoner gör att livmoderslemhinnan börjar växa för att ett embryo ska kunna fästa (implanteras). Om det inte sker blöder du ut slemhinnan igen, och det är det som är din mens.


Dina äggledare

Dina äggledare förbinder äggstockarna med livmodern och det är i äggledarna som spermierna befruktar äggcellen. Äggledarna består av två tunna rör som går från den övre delen av livmodern till varsin äggstock. Längst ut är äggledarna flikiga, detta för att de ska kunna fånga upp äggen när du ägglossar. Om äggcellen blir befruktad bildas ett embryo som sedan vandrar via äggledarna till livmodern, det tar ca 3-4 dagar.


Dina äggstockar

Längst ut på dina äggledare sitter äggstockarna, en på varje sida om livmodern. Varje äggstock är ungefär 2-3 cm stor och de innehåller dina äggceller. Du har runt 2 000 000 äggceller i varje äggstock redan när du föds men under din livstid producerar du inga nya äggceller, du föds alltså med de äggceller du kommer att ha tillgängliga sedan. Av äggcellerna du föddes med kommer runt 400 000 finnas kvar när du når puberteten och börjar ägglossa, och under din livstid är det enbart runt 400 äggceller som faktiskt mognar och lossar och därmed kan bli ett barn. I dina äggstockar produceras östrogen, progesteron, gulkroppshormon och i viss utsträckning testosteron.


Vill du testa

dina hormoner?

 

Tilly Fertilitetskoll hjälper dig att lära känna din kropp, identifiera problem och ställa bättre frågor.

 

Ett hormontest

En kunskapsbank

Ett community

Join Tilly - för fakta

och inspiration!

Den här texten är faktacheckad av Evangelia Elenis, MD, PhD. Dr Elenis är överläkare inom Obstetrik och Gynekologi, och subspecialist inom Reproduktionsmedicin. Hon är disputerad och affilierad forskare vid Uppsala Universitet med postdoktorala studier på Harvard Medical School.